Läs bibeltext

Est 9:14
Kungen befallde att så skulle ske. En förordning utfärdades i Susa, och man lät hänga upp Hamans tio söner.
Est 9:15
Judarna i Susa samlades även den fjortonde dagen i månaden adar och dödade 300 man där. Men de avstod från att plundra.
Est 9:16
  De övriga judarna i kungens provinser samlades också för att försvara sig och få ro för sina fiender. De dödade 75 000 av sina motståndare. Men de avstod från att plundra.
Est 9:17
Detta ägde rum den trettonde dagen i månaden adar, men den fjortonde vilade de och gjorde den till en fest- och glädjedag.
Est 9:18
Judarna i Susa samlades både den trettonde och den fjortonde dagen men vilade den femtonde och gjorde den till en fest- och glädjedag.
Est 9:19
Därför firar judarna på landet, de som bor i landsortsstäderna, den fjortonde dagen i månaden adar som en högtidsdag med glada gästabud, då man skickar matgåvor till varandra.
Est 9:20
Mordokaj skrev ner vad som hänt och sände brev till alla judar i kung Xerxes provinser, både nära och fjärran.
Est 9:21
Han förordnade att de skulle fira den fjortonde och femtonde dagen i månaden adar varje år,
Est 9:22
alltså de dagar då judarna fick ro för sina fiender och den månad då deras kval vändes i lycka, deras sorg i högtidsglädje. Dessa dagar skulle de göra till fest- och glädjedagar. De skulle skicka matgåvor till varandra och ge gåvor åt de fattiga.
Est 9:23
Det som judarna nu hade gjort och som Mordokajs skrivelse handlade om lät de bli tradition.
Est 9:24
  Agagiten Haman, Hammedatas son, alla judars fiende, hade planerat att utplåna judarna och låtit kasta "pur", dvs. lott, i syfte att krossa och förgöra dem.