Läs bibeltext

Pred 12:4
    då dörrarna mot gatan stängs till,
    då ljudet från kvarnen dämpas,
    stämman blir tunn som en fågels
    och sångrösten mister sin klang,
Pred 12:5
    då man bävar för en backe
    och för fasorna på vägen,
    då mandelträdet lyser vitt,
    gräshoppan släpar sig fram
    och kaprisfrukten mist sin kraft,
    då människan går till sitt eviga hem
    och gråtarna väntar på gatan,
Pred 12:6
    ja, innan silvertråden slits av
    och guldskålen brister,
    kruset krossas vid källan
    och brunnshjulet går i bitar;
Pred 12:7
    då stoftet återvänder till jorden, sitt ursprung,
    och livsanden återvänder till Gud, som gav den.
Pred 12:8
    Tomhet, idel tomhet,
    säger Predikaren,
    allt är tomhet.
Pred 12:9
Predikaren var inte bara en vis man, han gav också folket del av sin kunskap. Han vägde och granskade och ordnade många ordspråk.
Pred 12:10
Predikaren sökte ge sina ord en tilltalande form och rättframt uttrycka sanningen.
Pred 12:11
De visas ord är som oxpikar, och samlade tänkespråk som väl islagna spikar. De kommer från en och samme herde.
Pred 12:12
  För övrigt, min son, ta varning:
    det myckna bokskrivandet tar aldrig slut,
    och flitiga studier gör kroppen trött.
Pred 12:13
  Nu har du hört allt, och detta är summan: frukta Gud och håll hans bud. Det gäller alla människor.
Pred 12:14
Ja, för varje gärning skall Gud kräva räkenskap, också för allt som är dolt, gott som ont.