Läs bibeltext

Heb 12:1
När vi nu är omgivna av en sådan sky av vittnen, låt oss då, även vi, befria oss från allt som tynger, all synd som ansätter oss, och hålla ut i det lopp vi har framför oss.
Heb 12:2
Låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. För att vinna den glädje som väntade honom uthärdade han korset utan att bry sig om skammen och sitter nu till höger om Guds tron.
Heb 12:3
Tänk på honom som har uthärdat sådan fiendskap från syndare, så att ni inte tröttnar och förlorar modet.
Heb 12:4
  Ännu har ni inte behövt sätta livet på spel i er kamp mot synden.
Heb 12:5
Och ni har glömt den uppmaning som riktas till er som till söner:
    Min son, var tacksam för Herrens tuktan
    och förlora inte modet när han straffar dig.
Heb 12:6
    Ty den Herren älskar, den tuktar han,
    och han agar var son som han har kär.
Heb 12:7
Det är för att fostras ni får lida. Gud behandlar er som söner. Var finns den son som inte tuktas av sin far?
Heb 12:8
Om inte ni blir tuktade, lika väl som alla andra, är ni inga riktiga söner, utan oäkta.
Heb 12:9
Våra jordiska fäder tuktade oss, och vi fogade oss efter dem. Skall vi då inte så mycket mer böja oss för andarnas fader, så att vi får leva?
Heb 12:10
Våra fäder tuktade oss ju för en kort tid och efter eget godtycke, men han gör det för vårt bästa, för att vi skall få del av hans helighet.
Heb 12:11
För stunden tycks väl varje tuktan vara mera till sorg än till glädje, men för dem som har fostrats genom den är frukten till slut frid och rättfärdighet.