Läs bibeltext

5 Mos 32:1
    Lyssna, himmel, när jag talar,
    må jorden höra mina ord!
5 Mos 32:2
    Som strömmande regn är min lära,
    som daggen faller mina ord,
    som skurar över grönska,
    som duggregn över gräs.
5 Mos 32:3
    Herrens ära vill jag förkunna.
    Prisa vår Guds storhet!
5 Mos 32:4
    Han är vår klippa,
    hans verk är utan brist,
    hans vägar alltid de rätta.
    Han är en trofast Gud, fri från allt ont,
    han är rättfärdig och rättvis.
5 Mos 32:5
    Med tiden sveks han av sina barn,
    ett falskt och bakslugt släkte.
5 Mos 32:6
    Är det så du lönar Herren,
    du vettlösa, dåraktiga folk?
    Är han inte din fader och skapare,
    han som gjorde dig, som formade dig?
5 Mos 32:7
    Tänk på svunna tider,
    framfarna släktens år.
    Fråga din far, han kan berätta,
    de gamla, de vet att förklara.
5 Mos 32:8
    När den Högste gav land åt folken
    och skilde dem från varandra,
    när han fördelade deras områden
    efter gudasönernas antal,
5 Mos 32:9
    då blev Jakob Herrens andel,
    Israel hans arv och egendom.
5 Mos 32:10
    Han fann honom i öknen,
    i den ödsliga, ylande ödemarken.
    Han gav honom värn och vård,
    skyddade honom som sin ögonsten.
5 Mos 32:11
    Som en örn lockar ungarna ur redet
    och sedan svävar över dem,
    så bredde han ut sina vingar
    och bar honom på sin rygg.