Läs bibeltext

Mik 7:1
    Ve mig!
    Det är som när frukten plockats
    och den sista vinskörden är över:
    det finns inga druvor att äta,
    inga färska fikon för min hunger.
Mik 7:2
    De trofasta är borta ur landet,
    inte en ärlig människa finns kvar.
    Alla ligger på lur för att mörda,
    de vill fånga varandra i sina nät.
Mik 7:3
    De är ivriga att göra det onda.
    Stormannen fordrar gåvor,
    domaren låter sig köpas,
    den mäktige kommer med krav,
    ja, allting blir förvridet.
Mik 7:4
    Den bäste av dem är som ett törnsnår,
    den ärligaste värre än en taggig häck.
    Den dag dina väktare förkunnat är inne,
    straffets dag har kommit,
    nu drabbar förvirringen folket.
Mik 7:5
    Tro inte på en vän,
    lita inte på en förtrogen,
    vakta din tunga inför kvinnan i din famn.
Mik 7:6
    Ty sonen föraktar sin far,
    dottern trotsar sin mor
    och sonhustrun sin svärmor,
    och en mans husfolk blir hans fiender.
Mik 7:7
    Men jag spanar efter Herren,
    jag väntar på Gud, min räddare:
    min Gud skall höra mig.
Mik 7:8
    Triumfera inte, du min fiende!
    Jag har fallit men reser mig igen,
    jag sitter i mörker, men Herren är mitt ljus.
Mik 7:9
    Eftersom jag har syndat mot honom
    måste jag uthärda Herrens vrede,
    till dess han tar sig an min sak
    och skaffar mig rätt.
    Han skall föra mig ut i ljuset,
    och jag skall se hans rättfärdiga verk.
Mik 7:10
    Min fiende skall se det och höljas i skam,
    hon som säger till mig:
    "Var är Herren, din Gud?"
    Jag skall se på när hon trampas ner
    som smuts på gatan.
Mik 7:11
    En dag skall komma då dina murar byggs upp.
    Den dagen skall dina gränser vidgas.