Läs bibeltext


Klagovisorna
 
Klag 1:1
    Ack, övergiven ligger hon,
    den förr så folkrika staden.
    En änka liknar hon,
    hon som var främst bland folken.
    Drottningen bland länder
    gör nu trältjänst.
Klag 1:2
    Hon gråter bittert i natten,
    kinden är våt av tårar.
    Bland alla hennes vänner
    finns ingen som ger henne tröst.
    De som stod henne nära har svikit
    och blivit hennes fiender.
Klag 1:3
    Juda har drivits i landsflykt
    efter nöd och vedermöda.
    Nu bor hon bland främmande folk
    och finner ingen ro.
    Förföljarna hann upp henne,
    och ingen flyktväg fanns.
Klag 1:4
    Vägarna till Sion sörjer,
    ty ingen kommer till högtiderna.
    Hennes portar står övergivna,
    hennes präster suckar,
    de unga kvinnorna klagar.
    Bitter är hennes sorg.
Klag 1:5
    Hennes fiender har tagit makten,
    hennes motståndare är trygga.
    Herren har straffat henne
    för hennes många synder.
    Hennes barn fick gå i fångenskap,
    de fördes bort av fienden.
Klag 1:6
    Sion har förlorat
    all sin prakt.
    Hennes furstar liknade hjortar
    som inte funnit bete.
    Kraftlösa flydde de
    undan förföljaren.
Klag 1:7
    I sin nöd och hemlöshet
    minns Jerusalem
    de skatter hon ägt
    sedan forna dagar.
    När hennes folk föll i fiendehand
    och ingen kom till hjälp,
    såg motståndarna på
    och skrattade åt hennes undergång.
Klag 1:8
    Svårt har Jerusalem syndat,
    därför väcker hon avsky.
    De som ärat henne visar nu förakt
    då de ser henne naken.
    Hon suckar,
    hon vänder sig bort.
Klag 1:9
    Orenhet fläckar hennes släp.
    Aldrig tänkte hon sig ett sådant slut.
    Ofattbart djupt har hon sjunkit.
    Ingen tröstar henne.
    Herre, se mitt elände!
    Se fiendens triumf!
Klag 1:10
    Fienden sträckte ut handen
    efter alla hennes skatter.
    Hon fick se sin helgedom
    beträdas av hedningar,
    dem som du hade förbjudit
    att komma in i din församling.
Klag 1:11
    Hela hennes folk suckar
    och söker efter mat.
    Sina skatter byter de mot bröd
    för att uppehålla livet.
    Se, Herre, se
    hur föraktad jag är!